Marsipan - traditioner och historia

Marsipan

Marsipan är en blandning av mandel och socker, ofta med tillsats av t.ex. likör, citronskal och/eller rosenvatten och använd till konfekt. Ordet marsipan, på tyska marzipan, tror man går tillbaka till ett gammalt arabiskt ord, mautaban, vilket betyder 'sittande kung' och var under kosttågstiden arabernas namn på ett visst sorts mynt med en bild av Kristus på en tron Dessa mynt användes vid tiden för korstågen (1100-talet ca) och efterapades runt år 1200 av köpmän från Venedig som kallade mynten för 'matapan'. Samma ord användes också som benämning på en låda eller kista med en volym på en tiondels skäppa (en skäppa är ett gammalt rymdmått som motsvarar knappt 21 liter). En viss sötsak av mandel och socker som köptes från Venedig levererades i lådor av den typen, och ordet kom att bli liktydigt med denna sötsak - marzapane på italienska, matapan på venetianska. En folklig, tysk (och felaktig) tolkning av ordet är 'Marci panis', alltså Markusbröd. Både franskans ord massepain och spanskans mazapan kommer av italienskan.

Marsipan framställdes redan under antiken, blandad med honung i stället för socker. Marsipan av nutida typ är känd från 900-talets Persien, anses ha introducerats i Europa under korstågstiden och omtalas i Sverige tidigast i biskop Brasks hushållsbok från 1520-talet. Under 1800-talet blev Lübeck och Königsberg internationellt kända för sin förnämliga marsipankonfekt, och Lübeck är så än idag.

Mandel - värd att älskas

Ordet mandel kommer av medeltidslatinets amandula, amandola med påverkan av latinets amanda - värd att älskas - vilket i sin tur har rötter i amygdalia som är grekiska för mandelträd - Αμυγδαλιά.

Mandelträdet, Prunus dulcis eller Prunus amygdalus, är en art i familjen rosväxter och kan bli upp till upp sex meter högt med bred krona och långa. ljusgröna blad. De nästan oskaftade, vita blommorna sitter på bar kvist under våren. Frukten, som är en stenfrukt, är tillplattad, tre till sex cm lång och har ett mycket hårigt, hårt och grågrönt skal. Stenen är karakteristisk med sina punktformiga fördjupningar; den innehåller vanligen bara ett frö, mandeln. Mandeln har sitt ursprung i Nordafrika och västra Asien och odlas i bl.a. medelhavsområdet, Främre Asien, Kina, Japan, Kalifornien, Australien och Sydafrika.

Mandelodling bedrevs av grekerna redan på 400-talet f.Kr., och romarna lärde känna den från grekerna i södra Italien. I Norden nämns mandlar tidigast i handelsförordningar från ca 1300, och mandel importerades på 1500-talet även i form av konfekt.